Morfar han kunde hoppa i poolen och det tyckte jag var väldigt spännande.
Men havet var nog bäst i alla fall. Det blev lite svidigt i ögonen ibland men väldigt kul med vågor annars.
Mormor läste veckotidningar med mig.
Här har jag fått syn på en hund. Vi är på väg för att äta middag.
Det bästa med hela semestern var att jag fick äta glass. Jag ville inte dela med mig.
Det är gott med glass tycker både pappa och jag.
Som ni ser är jag ganska duktig på att äta glass.
Nu är ju bilderna i omvänd ordning så att ni får se glassen växa. Jag fick i alla fall i mig hela alldeles själv för jag lät ingen annan smaka. Däremot fick jag smaka på mammas, pappas, morfar och mormors glassar.
Jag åt faktiskt så mycket att jag blev dålig i magen.
En annan sak som var bra med Spanien var att man kunde göra sandkakor nästan överallt. Här hjälper morfar mig med ett slott.
Och ibland kom det vågor som gjorde att sandslotten försvann. Det var kul för då kunde man börja om från början igen.
Om ni undrar varför vissa bilder är lite suddiga så är förklaringen här:
En kväll grillade vi på takterrassen. Vi hittade inte lysknappen så det var väldigt mörkt. Det var som att vara på den där blindkrogen där det är alldels svart och man får gissa vad man äter.
Men om man har väldigt lång slutartid så kan man se utsikten i alla fall, i kameran.
I Spanien var det också ett bra tillfälle att använda mina fina solglasögon. Speciellt tillsamman med min napp tycker jag.
Bada, det gjorde jag varje dag. Jag ville inte sluta heller även om jag var blå om läpparna.
Jag har också lärt mig att man ser rätt cool ut om man liksom drar ner solglasögonen lite grand, så här:
Yogerten i Spanien är också lite annorlunda mot det jag får här hemma. Det är bananer på paketet, men det smakar inte riktigt banan. Men det är gott och sött. Väldigt sött och gott. Semester är bra.
Här är mormor på terrassen.
Visst ser det mysigt ut vid poolen?
När jag blev dålig i magen så gjorde alla allt för att jag skulle må bättre, men det är inte så lätt när man har ont i magen. Här läser morfar en saga för mig.
Men.... är man i min ålder repar man sig rätt snabbt.
Här är jag på en cool beach där de spelar hög musik. Det tycker jag om. Jag dansade såklart och försökte charma alla.
Men glass fick jag inte något mer. Däremot persika. Det var godare än hemma, sötare. Jag har börjat förstå det där med socker. Och även om mamma och pappa tror att det blir ändring när vi kommer hem ska vi nog bli tre om det...
Här har jag flygande kul på väg till den där coola beachen.
Här är jag i högsta hugg med spaden. Sand är fantastiskt.
Det var allt från Spanien, hej då!
Men innan jag avslutar det här inlägget så vill jag tala om att Mats och Linnea var och hälsade på oss alldeles innan vi åkte.
Här är mamma och jag och Linnea. Hej då!
