31/3 Tillbaks med grimma och sond

Mamma och pappa är lite förvirrade. De kanske inte har hört av sig eller svarat på SMS eller lyckönskningar. Men jätte tack till alla er söta goa. Mer om deras förvirrade tillstånd nedan.

M&P var kanske lite för kaxiga igår och trodde att vi skulle få åka hem nästan idag, men icke så. Jag hade lite problem med att andas i går och äta också förden delen. Det är ju så himla mysigt att ligga vid mammas bröst så jag somnar nästan på en gång. Och sen är jag lite för trött för nappflaska så idag åkte sonden tillbaks in i näsan. FY FARAO vad hemskt. Men mamma stod bredvid och stöttade mig medan pappa åkte hem och hämtade mer kläder. Så här arg har jag varit idag. Det är faktiskt inte likt mig.

Det kan ju ha berott lite på att pappa använde blixt men jag blev inte rädd.

Vi lär bli här veckan ut trodde doktorn som mamma pratade med. De glömmer ibland att jag varit riktigt dödssjuk och tycker att jag är helt frisk. Jag skulle vilja se dem efter det jag gått igenom efter en vecka.... Pappa gnäller ju över 37,3.

Jag fick antibiotika i munnen idag. Normalt får jag ju det i sonden, men hade ingen i morse. Pappa var lite kaxig som vanligt och sa att det där fixar vi själva. Det slutade med att jag spydde ner både honom, mammas säng och mig. Sen låg jag här och såg lite nöjd ut även om lite fastnade på tungan som ni ser.

Sedan försökte sköterskan och jag gav henne samma behandling. Jag vill ju inte skämma ut pappa. Till slut petade mamma i mig det där i sonden och jag märkte det inte ens.

Just nu ligger jag i alla fall vid bröstet och har varit fantastiskt duktig. Så här mycket har jag inte ätit själv hittills, trots att jag vet att jag får resten rätt ner i matsäcken sen. Men jag börjar gilla mjölken i munnen faktiskt. Pappa hade rätt om de där tuttarna trots allt.

På tal om Pappa. Han skulle ju ha tagit med räkningar och tvättmedel från huset, men han glömde tvättmedlet och tog fel mapp. Och mamma skulle gå ut till bilen och hämta kamerastativ så det kan bli ännu finare bilder på mig, och kom tillbaks med två cafe late istället. Ja, nog har jag ställt till det i mina föräldrars huvud alltid. Men så är jag ju en helt underbar varelse också.

Pappa tog med lite utskrivna kort som han visar för alla sköterskor. Ibland blir han lite för mycket men de verkar gilla mig och pappas fotokonst, så han har inte skämt ut mig för mycket än.

Många undrar ju när de får träffa mig. Jag är en lite känslig tjej så det kan ta sin lilla tid. Men när vi kommer hem så kan det gå för sig om man är riktigt frisk, inte har några sjuka barn hemma och tvättar händer med sprit innan. Ja... och sen är det förståss det där med att man måste jobba antingen i vår trädgård eller bygga lite innan man får hålla mig. Men så är jag ju söt också....