Idag har jag varit hos lungdoktorn. Jag var inte så himla bra på att andas än. Jag andades så fort att maskinen inte kunde registrera min lungelasticitet. Jag behöver ha lite syrgas på nätterna och har fått lite Ventolin, typ astmamedicin, för att vidga luftrören. Då blir det lite enklare. Men jag mår bättre och bättre även om det tar tid. Jag har mest suttit i mammas och pappas famn idag för jag mår bäst då. De är fortfarande nyförälskade i mig så jag tror mer att jag gör dem en tjänst än är till belastning.
Så fick jag träffa doktorn här på avdelningen igen och hon sa att jag kanske skulle få komma hem i början på nästa vecka. Men de vill inte ta några chanser. Det är så trist om vi får åka hem och jag blir sämre och sedan åka tillbaks. Jag har fått ny tid hos lungdoktorn om fyra veckor. Det tar så lång tid för mig att börja andas lite lugnare. Hon var jätte go och hette Miriam. Mamma fikade med Jenny Emeren som var här och tog bort lite skruvar ur foten. Trist att jag inte fick följa med. Sedan åkte pappa in till stan och mötte upp sin morbror John. Tanken var att John skulle bo hemma hos oss nu när han var i Stockholm, men det gick ju inte eftersom vi är här på KS. John trodde att min karantän var selektiv mot honom. Det blev fika för dem inne i stan i alla fall.
Annars äter jag duktigt och mår bra. Gnäller väldigt lite gör jag också. Ibland skriker jag, och det ordentligt, men bara när mamma och pappa inte förstår vad jag vill. Jag är ganska enkel för det är antingen mat, byta blöja eller sova jag vill. Inte så svårt att fatta tycker jag, me de gör sitt bästa för att jag ska ha det bra, det vet jag.
1 kommentar:
Hej Ellie! Vilken söt och stark kämpe du är. Väldigt kul att följa dig på din fina blogg men jag hoppas att du snart får komma hem till ditt fina hus. Jag vill ju sätta mig i bilen från andra sidan Sverige och komma och överösa dig med presenter så snart det går. Hälsa och krama mamma och pappa så mycket från mig och fortsätt titta argt på alla slangar!
Skicka en kommentar